Ett kort inlägg idag.

Har precis cyklat med Hofvets snabba mellangrupp på torsdagar för första gången i år. Det är roligt att köra med folk jag körde med redan förra året och att det märkbart går snabbare och säkrare i gruppen än förra året. Det finns en anledning till att jag väljer att köra en mellangrupp (30+ km/h) och den är så enkel och basal som att jag hellre vill lägga krutet på övningarna och hålla en bra intensitet från början till slut än att bara ligga som en svans och försöka hålla mig kvar. Hur snabbt det går på transportsträckorna från övning till övning är för mig inte intressant.

Rullsnittet idag blev 33km/h och det var en hel del annat än bara jämn fart som gjorde rundan till ett rejält träningspass. Lagtempo på tre personer där jag tog på mig att ta längre och jobbigare förningar (bombade på riktigt ordentligt vissa gånger) och lite fartlek/fri fart som gjorde att jag fick tänka lite taktiskt och reta och lura mina medcyklister (motståndare). Självklart var jag först dit där den fria farten slutade. ;-)

Rent mentalt är det bra att känna sig stark någon gång och inte bara kämpa för att hålla sig kvar.

I morgon kommer en välbehövlig vilodag. Det var längesen sist.

Två av mina största svagheter på cykeln är tempoökningar och snabbar korta backar. Att gång på gång märka att det är något som saknas är mentalt ganska tufft. För att råda bot på de gemensamma nämnarna i svagheterna (styrka och explosivitet) har jag börjat med mer frekventa backintervaller där jag från en given punkt i botten av backen ger allt i 30sek och ser hur långt jag kan komma på den tiden. Jag gör sen en minnesmarkering och försöker komma förbi den nästa gång. Detta upprepar jag 5-6 gånger med 4 min vila mellan intervallerna.
Det finns många fördelar med att gör intervallerna i backe. Start från näst intill stillastående bygger muskler och explosivitet eftersom du ger allt du har från början. Uppförkörningen ger styrka och intensiteten du behöver för att få ut max av intervallen. Dessutom behöver du inte växla så mycket. Min backe blir brantare ju längre jag kör så det enda jag behöver göra och tänka på är egentligen att trampa och hålla kadensen till klockan slår 30 sekunder.

30min uppvärmning, intervallerna och sen 30 min nedvarvning/cykla hem är ett perfekt träningspass på en vardag. Totaltid: 1,5h

Idag såg jag fram emot en lång och skön runda till Ingarö och tillbaka. Allt började bra, eller rättare sagt perfekt. Innan rundan fick jag ordning på min Garmin Edge 500 som krånglat en hel del på sistone. Det jag gjorde var egentligen bara att jag uppgraderade mjukvaran i enheten till den nyaste, så hoppade den igång som den skulle och fungerade klockrent.
Färden genom stan (inte city) gick bra och jag kom efter några små felkörningar ut på vägen mot Gustavsberg och Värmdö. 1h senare var jag framme i Björkvik, Ingarö där Värmdötempot kördes idag. Efter att ha tagit en macka, pratat med Torbjörn de Jager och morsat på Daniel Rytz drog jag mig hemåt för att hinna hem och diska innan Gabbi skulle komma hem från jobbet. I Brunn (tror jag det heter) såg jag att de hade en knattecup på fotbollsplanen. Full av nostalgi från min tid som knattefotbollsspelare var jag tvungen att stanna och kolla lite. Knäppte en bild hit och fortsatte färden hemåt.

När jag kommit förbi Gustavsberg small det till i ekrarna på bakhjulet. Jag svor ordentligt och visste direkt vad som hänt. Ekerbrott. Jag har inte råkat ut för ekerbrott innan och hade ingen aning om att hjulet skulle böja sig så mycket som det gjorde. Det var knappt så att det gick att fortsätta cykla.
Jag försökte sätta mig på en buss mot stan men blev tyvärr avkastad lika snabbt eftersom man inte får ha cyklar på bussen. SL låter hellre folk dö ute på vischan istället för köra dem med cykel ombord  i en tom buss till närmaste tätort.

Valen jag hade var att antingen ringa en taxi och betala massor av pengar för att komma hem eller försöka lösa problemet så att det gick att cykla en bit. Det var ca 30 km kvar hem.
Jag fick i ordning på ekern som var av, så att den inte slog mot ramen och tog det väldigt försiktigt framåt. I Årsta fick jag nog och ville/vågade inte cykla mer utan ringde en taxi och fick hjälp hem.

Nu längtar jag verkligen till att mina beställda hjul ska komma. De är en vecka försenade. Det vore kul om de kom innan Vätternrundan den 18e juni.

Today I felt a lot better in the throat and even went out for a ride between the rain showers here in Stockholm. It wasn’t a long one but the first in five days. Looking forward to tomorrow when I’m going out for a longer ride after the work.